Igår var jag på bio med mitt lilla hjärta Vince. Det var första gången för honom. Vi såg Mamma Mu och Kråkan, åt en massa chips och bara njöt. Han var så duktig mosters lilla pojke. Filmen varade i 1 tim och 20 min och han satt så fint hela tiden. De sista 20 min började han bli lite trött, men då tog jag upp honom i famnen och mös lite.
Sen när filmer var slut så fick vi vänta på systeryster ute i kylan. För att hålla värmen så bad jag Vince att visa hur Mamma Mu och kråkan dansade. Så där stod han, världens sötaste pojke och dansade. Man blir helt knäsvag <3

Annars har väl helgen varit helt okey. Den började iofs dåligt och slutade inte så mycket bättre.
I fredags var jag hemma hos min älskade syster. Det var trevligt även om vi fick reda på en väldigt tråkig sak. Det kändes jobbigt men efter att jag pratat med dig så känns allt mycket bättre. Vi vet att allt kommer att bli bra. =)
Jag vågade inte stanna så länge eftersom jag skulle köra in till Malmö. Min älskling var ute med jobb men ville att jag skulle komma dit. Vad gör man inte för kärleken? Jo jag körde i 40 km/tim för att komma in till älski. Vägarna var som en isbana! Det tog mig 55 min för att komma in till Malmö. Men det är bättre att komma 20 min senare än att aldrig komma fram. Så det blev tidig säng för mig, skönt. =). Sen blev jag väckt när älski kom hem vid halv 4. Låg och snackade ett tag men efter en stund så somnade jag gott i hans armar. <3 Men kl 04.40 ringde min telefon och det var min snäcka Linda. Hon hade lite kärleks problem och vad gör man inte för sina vänner? Hade jag kunnat i den stunden springa ner till henne så hade jag gjort det. Men eftersom att hon just nu är i Slovakien så var det helt omöjligt. Jag hoppas att vårt samtal hjälpte lite i alla fall. Du vet ju att du kan ringa precis när du vill, jag finns där för dig alltid <3
I lördags var det egentligen tänkt att jag och Bettan skulle åka till Bokskogen, men jag var inte riktigt på humör. Kände mig helt nere och ville inte göra någonting. Jag och älski bestämde oss för att köra en sväng och hälsa på min mormor och morfar, min kusin och köpte med oss en god kaka. Det var väldigt trevligt!
Sen körde vi till Skegrie och hämtade Marcus föräldrar. Sen bar det av hem till mina föräldrar. Där blev det grymt god kalopps (finns ingen godare än pappas), spelade geni och en omgång plump. Jag vann inget av det med roligt var det i alla fall.



Igår fick jag även reda på att Lasses pappa lämnat jordlivet och befinner sig uppe hos änglarna. Jag beklagar verkligen sorgen Lasse! Jag finns här för dig! Din pappa har det väldigt bra nu, tänk att han efter så många år får vara tillsammans med din mamma igen. De sitter där uppe och tittar ner på dig tillsammans. Jan-Erik Cedrenius Vila i frid!

Marcus
Du var den sista pusselbiten som jag saknade i mitt liv. Jag vill aldrig vara utan dig, du är mitt allt! Nu på fredag har vi varit tillsammans i 1,5 år, kan du tänka dig? Tiden har gått så snabbt. Jag vill leva resten av mitt liv med dig, för utan dig har jag inget. Min kärlek till dig växer starkare och starkare för var dag som går.